Kommunerna i Jämtlands län står inför stora och växande utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen. De nya kommunrapporterna visar tydligt hur rekryteringsbehoven ökar snabbare än tillgången på utbildad personal, och att flera brister riskerar att bli mycket omfattande redan inom det kommande decenniet.
– Det här är något som alla som jobbar med kompetensförsörjning i Jämtlands län behöver läsa. Det säger Martin Söderström, chef på Kommunförbundet Jämtland Härjedalen. Han syftar på kommunrapporterna, skräddarsydd statistik som visar var bristen på utbildad personal blir som allra störst.
(Bilderna är exempel från statistiken i rapporten.)
Analytikern Emma Ryberg är kvinnan bakom kommunrapporterna. Hon hoppas att statistiken ska ge politiker och tjänstepersoner stöd i en komplex fråga.
– Jag hoppas på aha-upplevelser, och att beslutsfattare får ett bra underlag för att ta rätt beslut, säger Emma.
När Emma ska peka ut något som verkligen borde få beslutsfattare att reagera lyfter hon fram den stora bristen på undersköterskor. Framåt 2035 ser det ut att saknas 2 100 undersköterskor i länet. Som jämförelse har mellan 1 200 och 1 300 elever per år avslutat gymnasiet i länet de senaste tre åren. Även om samtliga av dessa elever skulle välja att utbilda sig till undersköterskor räcker det alltså inte på långa vägar för att fylla behoven.
Till detta kommer att antalet UVAS-ungdomar – unga som varken arbetar eller studerar – är betydligt färre än den prognostiserade bristen på undersköterskor. Det innebär att inte ens om alla UVAS-ungdomar skulle etablera sig i utbildning och arbete skulle det kunna fylla det gap som väntar. Sammantaget visar siffrorna hur djupt rekryteringsbehovet är, och hur svårt det blir att lösa utan omfattande insatser.
(Bilderna är exempel från statistiken i rapporten.)
Utmaningarna stannar inte vid vård och omsorg. Även andra yrkesgrupper har mycket stora rekryteringsbehov framöver, bland annat till följd av stora pensionsavgångar. Industrin behöver exempelvis 800 personer med industriteknisk utbildning.
När det gäller yrkeslärare och specialistsjuksköterskor förväntas det saknas runt en tredjedel av den utbildade personal som behövs.
– Statistiken bekräftar de stora bristerna vi ser redan idag i välfärdsyrkena, men omfattningen och de lokala skillnaderna har verkligen fått mig att haja till. Det belyser vikten av lokalt nedbruten statistik, säger Martin Söderström.
Ta del av kommunrapporterna här
Kommunrapporterna har tagits fram inom ramen för projekt Nav för kompetensförsörjning och utveckling i Jämtland Härjedalen. Projektet drivs av Kommunförbundet Jämtland Härjedalen och Region Jämtland Härjedalen med stöd från EU:s socialfond, Tillväxtverket och länets kommuner.
